Under nästa vecka med start måndag planeras det för helikopterflygningar i området mellan Kalvträsk – Bygdsiljum – Burtäsk.
- Vi har tänkt flyga ut med 400 ton grus till området för att tillföra grus som spolats bort från de forsar som rensades på sten i samband med flottningen, berättar Tony Söderlund, fiskerikonsulent vid Skellefteå kommun.

Under åren 2018-2020 har Skellefteå kommun tillsammans med de lokala fiskeföreningarna arbetat med miljöåterställning i Risån, Sikån och Tallån.
- Gruset ska utgöra nya lekområden för bland annat öring och harr för att ge dessa arter en chans till återhämtning, förklarar Tony Söderlund.
Platserna i vattendragen är ofta svårtillgängliga och för att minimera körning i terrängen har de planerat att flyga ut grus med helikopter till de områden som hittills återställts i dessa åar.

Det här är ett samarbete med Länsstyrelsen Västerbotten och finansieras genom LOVA (Lokala åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö).

Fakta helikopterflygning
Under vecka 44 kommer en helikopter att flyga ut 400 ton grus från olika grusupplag i området Kalvträsk – Bygdsiljum – Burträsk.
Flygrutterna är anpassade för att störa så lite som möjligt.
Det kommer att ske en del flygningar vid låg höjd.

Är du intresserad av att komma ut och göra ett reportage kring detta, kontakta gärna fiskekonsulenten Tony Söderlund 070-270 08 10 för att komma överens om en tid och plats att träffas. Ett förslag är tisdag under nästa vecka.

Vill du ha ytterligare information kontakta:
Tony Söderlund, fiskerikonsulent, Kultur- och fritidskontoret Skellefteå kommun
070-270 08 10

Kunskapsdagen i Skellefteå om Materialoptimering för miljösmart byggande lockade drygt 220 personer från privat- och offentlig sektor, forskningsinstitut och branschorganisationer.
- Begreppet hållbart byggande är inget nytt, men spelplanen har förändrats. Livscykelanalyser, lagkrav på klimatdeklarationer, branschens egna färdplaner, certifieringar och internationella klimatåtaganden så som Agenda2030 driver utvecklingen snabbare framåt. Materialen vi bygger med spelar en stor och viktig roll i detta då materialens klimatavtryck är en stor del av byggnadens totala klimatbelastning, förklarar Carl Wangel, marknadschef för Luleå Business Region och moderator för dagen.

Kommunalrådet Evelina Fahlesson från Skellefteå kommun inledde dagen med att berätta om Skellefteås samhällsomvandling som nu pågår.
- Här i Skellefteå håller vi på att bygga upp en helt ny basindustri, och det är här den gröna omställningen kommer ta stora kliv. Det kommer att ske väldigt snabbt och det är därför viktigt att vi fattar beslut som styr mot en hållbar samhällsutveckling och där är materialvalen i byggandet en viktig beståndsdel. Den riktning vi väljer under kommande år kommer avgöra hur livet i Skellefteå kommer se ut under lång tid framöver.

Modeller som kan räkna på det gröna
Patrik Faming från Boverket och ordförande i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för hållbara städer talade under rubriken Grön stadsutveckling.
Han berättar att en gemensam nordisk praxis ska tas fram för att säkerställa och utveckla stadsgrönska och gröna värden i städer. Men även lärande exempel om stadsgrönska inom norden.
- Det handlar om att stärka argumenten varför de här frågorna är viktiga. Vi ska också jobba med modeller så att vi kan räkna på det gröna.

Balans är ledordet
Mikael Berglund, ordförande i Byggnadsnämnden vid Umeå kommun talade under rubriken Hur man som kommun kan befrämja krav eller stimulans.
Han berättade att om Umeå kommun ska växa och klara en hållbar tillväxt är det viktigt att de tittar på social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet.
- Balans är ledordet. Vi behöver gemensamma bilder för invånare, aktörer och företag. Översiktsplanen är ett viktigt dokument som speglar vart vi är på väg, förklarar han.

Tagit fram en vägledning
Malin Löfsjögård, VD för Svensk Betong AB var en av talarna under rubriken Branschorganisationernas roll och ansvar i samhällsbyggandet.
- Det handlar om vad vi kan göra redan i dag. Vi har tagit fram en vägledning för klimatförbättrad betong för att visa att redan i dag kan man beroende på konstruktionstyp minska klimatpåverkan upp till hälften. Men det handlar också om resurseffektiva konstruktioner, till exempel en vägg ska inte vara tjockare än den behöver. Politiken ska inte välja material utan det handlar om rätt material på rätt plats.

Vilken byggdel som är klimatbov
Anders Enquist, Regionchef Nord på WSP Byggprojektering om Materialval i byggprojekt.
Han berättar att de som teknikkonsulter med bland annat hållbarhetsscanning utifrån de 17 klimatmålen kan föreslå prioriteringar och åtgärder som ger snabbt och bra resultat.
- Med hjälp av vårt verktyg Klimatdata Light kan vi också se vilken del av en byggnad som är den största klimatboven, förklarar han.

Rätt mängd material
Moderatorn Carl Wangel avslutade med att konstatera att det finns en del punkter att arbeta med både nu och i framtiden och att ansvaret är delat.
- Det handlar om aktiva beställare, lagstiftning och överenskommelser för miljö och klimatnytta mellan byggkedjans parter i projekten. Ett stort ansvar vilar på materialleverantörerna. Här görs insatser med att reducera det fossila avtrycket i produktionen, exempelvis genom Hybrits satsning på fossilfritt stål, klimatförbättrad betong eller industriellt byggande med trä. Det handlar till stor del om att använda rätt material på rätt plats och rätt mängd.

Vill du ha ytterligare information kontakta gärna:
Britt-Inger Olofsson, utvecklingsstrateg Skellefteå kommun
070-242 79 19

Skellefteå Site East är ett exploateringsprojekt för nya industritomter som kan förändra synen på hållbarhet för en hel bransch. I ett samarbete mellan Skellefteå kommun och Skanska är målsättningen att projektet ska vara Sveriges mest hållbara hittills.
- Vi vill vara föregångare och visa att exploateringsprojekt faktiskt kan vara väldigt hållbara, säger Karin Degerfeldt på Skellefteå kommun.

Industritomterna på Skellefteå Site East omfattar totalt 45 hektar och ska stå klara för etablering i början av 2022. Redan i upphandlingsförfarandet fanns det ett tydligt hållbarhetsfokus som tog avstamp i ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. För Skanska som vann upphandlingen och blev samarbetspartner i projektet var det en oerhört viktig aspekt.

- Vi på Skanska har självklart höga ambitioner men för att uppnå något verkligt bra krävs det att även beställaren har det, precis som Skellefteå kommun visade med sin upphandling. Om vi ska skapa förändring måste de stora beställarna ha just den inställningen till hållbarhet, säger David Nordberg, projektchef på Skanska.

Ambitionen i projektet är att maximera effekterna av såväl aktuell forskning som aktörernas egna erfarenheter och kunskaper för att uppnå maximal hållbarhet. Samtidigt tycker Karin Degerfeldt att en viktig aspekt är att inkludera alla perspektiv på hållbarhet

- Det är lätt att fokusera på det gröna perspektivet och där kommer vi självklart att ligga väldigt långt framme. Det handlar om alltifrån inköpsarbetet och innovativa arbetsmetoder, till energilösningar, bränslealternativ och klimatsmart projekthantering. Men vi har högre ambitioner än så, säger hon och fortsätter

- Det handlar också om att ha tidigt fokus på ekonomi och säkerställa att vi hanterar offentliga resurser på ett ansvarsfullt sätt, att med genomtänkt planering se till att den ekonomiska kalkylen kan följas och att de aktiviteter som genomförs är de rätta och underlättar försäljning av tomterna. Dessutom kan vi genom cirkulär massahantering ta tillvara överblivet material, vilket påverkar ekonomin positivt. Vi vill också bidra till bättre och arbetsrättsliga förhållanden och skapa möjligheter för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, säger Karin Degerfeldt.

Arbetet genomförs i strukturella processer som har utgångspunkt i det upprättade hållbarhetsprogrammet. Utifrån klimatkalkylen ges en exakt bild av projektets klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. För att säkerställa att hållbarhetsmålen uppfylls har det avsatts en dedikerad hållbarhetsexpert på Skanska, som ska ansvara för kontinuerlig uppföljning.

- Mätning är en del i det hela men ännu viktigare är att vi hela tiden tar tillvara de erfarenheter vi gör. Det är en lärandeprocess och genom att hela tiden utvecklas kan vi på allvar påverka branschen i positiv riktning, säger David Nordberg.

För mer information:

Karin Degerfeldt, projektchef Skellefteå kommun
karin.degerfeldt@skelleftea.se
070-699 98 60

David Nordberg, projektchef Skanska
david@nordberg@skanska.se
010-448 48 08

Johan Gerklev, hållbarhetschef Skanska Sverige
johan.gerklev@skanska.se
070-542 30 10

ULF, utveckling, lärande, forskning, är ett nationellt försöksprojekt som genomförs på uppdrag av regeringen. Skellefteå kommun har tecknat ett ULF-avtal med Luleå Tekniska Universitet, LTU, där syftet är att olika yrkesgrupper inom skolan ska ta initiativ till forskningsprojekt som sedan genomförs i samverkan med forskare vid LTU.

-Genom samverkan mellan skolan och universitetet ska forskning bedrivas som är relevant för undervisningen och vars resultat kan tillämpas praktiskt i skolan. Det finns i dag ett upplevt glapp mellan teori och praktik i skolan. Det gör att utbildningsvetenskaplig forskning inte alltid kan tillämpas i skolans verksamhet. Förhoppningen är att de samverkansmodeller som ULF-projektet erbjuder ska råda bot på problemet, säger Maria Lindgren-Tuoma, utvecklingsstrateg vid förvaltningen för utbildning och arbetsmarknad på Skellefteå kommun.

Det är alltså skolornas faktiska behov som ska utgöra grunden för de forskningsprojekt som kommer till stånd. Och på Baldergymnasiet i Skellefteå har ett projekt redan inletts. Där undersöks hur nya arbetssätt kan öka elevers motivation till läsning och leda till utvecklad läsförmåga och ökad måluppfyllelse. Tre lärare, en skolledare och en bibliotekarie ingår i forskningsprojektet tillsammans med Stefan Lundström, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning.

-Genom att genomföra en läskartläggning där vi tittar på hur och vad ungdomarna läser vill vi hitta sätt för att öka motivationen till läsning och i slutändan öka läsförståelsen och måluppfyllelsen, säger Maria Berglund, en av de tre lärare på Baldergymnasiet som ingår i projektet.

Enligt skollagen ska all utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare och skolledare ska basera sin yrkesutövning på forskning och dessutom systematiskt utforska och pröva den egna verksamheten.

-Idag ser vi att detta sker i för liten utsträckning. ULF-projektet är ett sätt att försöka utveckla det här och göra det till en självklar del av lärarnas yrkesutövning, skapa samverkansmodeller mellan skola och akademi som håller över tid, säger Maria Berglund och tillägger

- Men det handlar inte bara om rena forskningsprojekt. Verksamma lärare i skolan kan också fungera som handledare och bollplank för lärarstudenter som skriver sitt examensarbete.

ULF-projektet löper fram till och med 2021. Efter försöksverksamhetens slut ska framgångsrika samverkansmodeller bli permanenta och användas nationellt. Tanken är att dessa modeller ska ligga till grund för lärarnas yrkesutövning och även för landets lärarutbildningar.

Torsdagen den 8 oktober klockan 13.00 är media välkomna att möta lärarna och några av eleverna i projektet. Samling i Baldergymnasiets entré 12.55.

För mer information:
Maria Lindgren-Tuoma, utvecklingsstrateg vid förvaltningen för utbildning och arbetsmarknad
070- 236 58 55

Maria Berglund, lärare Baldergymnasiet
maria.m.berglund@skelleftea.se

Mark- och miljödomstolen har gett Skellefteå kommun sitt godkännande att bygga Karlgårdsbron.
-Vi befinner oss mitt i en samhällsomvandling som går rasande fort. Vi ser en positiv befolkningsutveckling som driver på förtätningar av bostäder, nya arbetsplatser och ökad handel. Karlgårdsbron är därför nödvändig i vår växande kommun, säger kommunalråd Evelina Fahlesson (S).

Bron, som ska byggas i Södra Lasarettsvägens förlängning söderut, kommer att binda ihop norr med söder och utgöra en del i huvudnätet för gång- och cykeltrafik. Bron kommer att utformas för stadstrafik och ha en tydlig träprofil.

Detaljplanen för området vann laga kraft 2016 och genom domen från mark- och miljödomstolen står det klart att Karlgårdsbron får byggas.

Karin Degerfeldt, funktionschef på Skellefteå kommun välkomnar domen:
- Det känns bra att vårt förslag till konstruktion prövats av mark- och miljödomstolen och att vi därmed vet att vårt byggprojekt genomförs på ett hållbart och säkert sätt. Det är en kvalitetssäkring där vi tagit hänsyn till såväl ekonomiska och ekologiska som sociala faktorer i vår konstruktion och i byggprocessen.

Mark- och miljödomstolens dom sätter ramar och villkor för byggprojektet när det gäller vissa konstruktionsprinciper som hur byggprocessen ska genomföras. Nu blir nästa steg att upphandla en entreprenör för att genomföra projektet tillsammans med Skellefteå kommun. Vinnaren av upphandlingen kommer att få detaljprojektera och ta fram den slutgiltiga gestaltningen.

Det finns dock några krav som vinnaren av upphandlingen måste möta. Bland annat ska konstruktionen vara av hängverkstyp med 400 meter mellan landfästena.

Bron ska också:

• Anläggas med träöverbyggnad och ha trämaterial där dess egenskaper är lämpliga.
• Vara utformad för bil- och kollektivtrafik, cykel och gående med fokus på det sistnämnda och med trygga passager och hög tillgänglighet.
• Vara dimensionerad för bussar i linjetrafik samt räddnings- och renhållningsfordon. Däremot kommer inte tung trafik att tillåtas generellt.

Nu väntar en överprövningstid av domen innan den vinner laga kraft.

Evelina Fahlesson (S), kommunalråd Skellefteå kommun
070-523 09 94

Karin Degerfeldt, funktionschef Skellefteå kommun
070 699 98 60

Tydligare syften, nya rutiner och hantering av personalprocesserna är en punkt i den åtgärdsplan för en bättre arbetsmiljö som Skellefteå kommun har jobbat med sedan i somras.

Ett av områdena i åtgärdsplanen handlar om att tydliggöra syftet och hanteringen för hur olika personalprocesser ska skötas. Två av dessa rutiner handlar om hur överenskommelse om avslut ska hanteras i Skellefteå kommuns system. Att ta referenser på medarbetare hos tidigare chef är numera rutin och någon sådan uppmaning kommer inte längre att finnas i systemet. Om en överenskommelse om avslut av anställning görs på grund av misskötsamhet kommer det dock att framgå i systemet. Syftet med detta är att omständigheterna för ärendet ska finnas tillgängliga.

-Jag vill understryka att detta inte betyder att människor inte kan få en andra chans. Men det är viktigt att en beskrivning av det som tidigare hänt finns tillgänglig, säger Joakim Lundin, personalchef på Skellefteå kommun.

Arbetet med att tydliggöra syftet och hanteringen har behandlat följande processer:

• Överenskommelser om avslut i rehabiliteringsprocessen
• Överenskommelser om avslut i förhållande till uppsägning eller avsked vid misskötsamhet
• Internutredning
• Kränkande särbehandling

Syftet med de nya rutinerna som nu finns framtagna är att stötta i de olika processerna. En checklista har tagits fram för att hjälpa till i dialogen mellan chef och medarbetare. För att skapa en bred förankring har Skellefteå kommuns förhandlare ansvarat för arbetet i samarbete med HR-specialister, HR-chefer och de fackliga organisationerna.

- Vi har kommit en bit på väg när det gäller åtgärdsplanen som sådan, men när en åtgärd är genomförd betyder det inte att jobbet är klart, utan snarare att vi skapat förutsättningar för och bestämt riktning för arbetet. Nu krävs fortsatt arbete för att de nya rutinerna ska sätta sig i organisationen, säger Joakim Lundin.

Fakta åtgärdsplanen:
Efter medias granskning om arbetsmiljön inom Skellefteå kommun och kritik i sociala medier tillsattes våren 2020 en extern utredning för att kartlägga eventuella missförhållanden och ge förslag på förbättringar. Utredningen genomfördes av en fristående part och presenterades den 1 juni.

De åtgärder som utredningen föreslår är av olika karaktär; där några handlar om hur kommunen leds och styrs och vilken kultur som finns. Andra åtgärder är mer konkreta som översyn och förbättring av processer. Utifrån utredningens rekommendationer har en åtgärdsplan arbetats fram i samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna.

För mer information:
Joakim Lundin, personalchef
070-176 00 34

Det finns många frågor att svara på när det gäller utvecklingen inom byggsektorn i dag. Det kan handla om vilka krav, initiativ och policys som egentligen styr.
- Därför tycker vi det är viktigt att ha en kunskapsdag för att kunna få svar på många av dessa frågor, berättar Britt-Inger Olofsson, utvecklingsstrateg vid Skellefteå kommun som den 6 oktober arrangerar en Kunskapsdag i Skellefteå med drygt 180 deltagare från privat och offentlig sektor, forskningsinstitut, branschorganisationer med flera. De kommer att finnas med både fysiskt och digitalt.

Det kan också handla om hur kommuner, arkitekter och akademi skapar en nödvändig riktning i hållbarhetsbygget och hur entreprenörer och leverantörer kan svara upp mot detta.

Att använda material optimalt
Under Kunskapsdagen i Skellefteå den 6 oktober kommer det att handla om hur vi optimalt använder material för att bygga miljösmart i framtiden.
- Det handlar bland annat om rätt material på rätt plats, ökad kunskap om hur vi minskar resursuttag, påverkan på klimatet och hur vi ska arbeta för en cirkulär ekonomi, förklarar Britt-Inger Olofsson, utvecklingsstrateg vid Skellefteå kommun, en av arrangörerna.

Skapa hållbart och miljösmart byggande
En av dem som är på plats är Evelina Fahlesson, kommunalråd i Skellefteå kommun som kommer att prata om hur politiska beslut skapar hållbart och miljösmart byggande.
- Jag tycker det är viktigt att vi arbetar långsiktigt i våra beslut när det gäller hållbart och miljösmart byggande både nu och i framtiden.

En annan finns där är Isak From, riksdagsledamot i Miljö- och jordbruksutskottet. Han ska prata om Hållbart byggande hjälper oss nå klimatmålen.
- Det framförs ofta att den Svenska skogen inte räcker till allt, men bara cirka fem procent av virkesproduktionen används till byggande i Sverige, har vi råd att inte nyttja skogen bättre?

Kunskapsdagen Materialoptimering för miljösmart byggande
Datum: 6 oktober
Tid: 08.30-15.00
Plats: Nordanåteatern i Skellefteå

Program

Kunskapsdagen kommer att genomföras både fysiskt och sändas digitalt.

Vill du ha ytterligare information kontakta gärna:

Britt-Inger Olofsson, utvecklingsstrateg Skellefteå kommun
070-242 79 19

Trots den coronapandemi som svept över Sverige och världen med sjunkande BNP som följd har Skellefteå kommun klarat sig förhållandevis bra. En god befolkningstillväxt och en arbetslöshet på 3 procent under riksgenomsnittet tyder på en stor underliggande tillväxt i kommunen och en god ekonomisk återhämtning efter vårens nedgång. Men fortfarande skapar coronapandemin en stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen framöver. Det visar Skellefteå kommuns delårsrapport som presenterades under tisdagen.

Trots att den ekonomiska nedgången i form av sjunkande BNP och sysselsättning, tycks ha varit större än vad som antogs i april förväntas nu aktiviteten stiga i den svenska ekonomin. Osäkerheten är dock fortfarande stor till följd av pandemin.

För Skellefteås del ser det nuvarande läget ljust ut när det gäller såväl arbetslösheten som befolkningstillväxten. Trots att pandemin resulterat i ökad arbetslöshet bland Skellefteås 18 till 24-åringar, låg arbetslösheten i Skellefteå den sista augusti 2020 hela 3 procent under rikets nivå. Det är en ännu större skillnad jämfört med läget den sista augusti 2019 då motsvarande siffra var 1,9 procent under riksgenomsnittet. Även arbetslösheten bland utrikesfödda ligger under rikets nivå.

- Att avståndet mellan Skellefteås siffror och riksgenomsnittet ökat trots pandemin tyder på en stark underliggande tillväxt i Skellefteå. Vi ser en liknande positiv trend när det gäller befolkningstillväxten där Skellefteå också ökar mer än riksgenomsnittet. Det är givetvis väldigt positivt för framtiden, säger Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå.

Bedömningen är att befolkningen i Skellefteå under 2020 kommer att öka med mellan 400 och 500 personer vilket motsvarar en ökning på mellan 0,5 och 0,7 procent att jämföra med riksgenomsnittet på 0,4 procent. Den utrikes inflyttningen i Skellefteå har bromsats upp samtidigt som den inrikes inflyttningen ökar. Samtidigt har också utflyttningen från kommunen minskat.

Årsprognosen för Skellefteå kommun, exklusive de kommunala bolagen, pekar mot ett positivt resultat på 190 mnkr vilket överstiger budget med 118 mnkr. Överskottet beror främst på att regeringen under året tillfört kommunerna extra stadsbidrag för att täcka de minskade skatteintäkterna som beräknats uppkomma på grund av pandemin.

- Statens stora tillskott har varit nödvändiga för att inte bromsa upp ekonomin för mycket. Men det är pengar Skellefteå kommun verkligen har behov av eftersom vi, precis som de flesta andra svenska kommuner, befinner oss i en intensiv investeringsperiod, säger Samuel Lundqvist, ekonomichef på Skellefteå kommun.

Årsprognosen för Skellefteå stadshus uppgår till 225 mnkr jämfört med budgeten på 458 mnkr. Bolagen Skebo och Skellefteå Industrihus har båda positiva prognosavvikelser. För Skellefteå Kraft pekar årsprognosen på ett resultat på 73 mnkr, vilket understiger budget med 257 mnkr. Detta beror till största del på låga elpriser samt begränsade överföringsmöjligheter till södra Sverige vilket påverkat resultatet.

För mer information:
Samuel Lundqvist, ekonomichef
070-371 19 58

Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör
070-608 89 69

Nu fasar Skellefteå kommun ut den tidigare majspåsen och övergår till papperspåse för hushållens matavfall.

Eftersom majspåsen innehåller en del fossil plast ersätts den som ett led i arbetet med att minska användningen av plast och öka användningen av fossilfria material där det är möjligt.

Papperspåsen, som ingår i avfallsabonnemanget, kan hämtas på alla återvinningscentraler, kommunens kundtjänst och förrådet i Burträsk. Dessutom kommer ett antal butiker i Skellefteå kommun att fungera som utlämningsställen.

-Det känns toppen att vi kan samarbeta med butikerna. Att kunna ta med sig några papperspåsar när man ändå ska ut och handla blir en väldigt bra win-win situation för oss alla, säger Agneta Lantto Forsgren, verksamhetschef på avfallsenheten Skellefteå kommun.

Hanteringen av papperspåsen sköts i det stora hela på samma sätt som majspåsen. Det är dock extra viktigt att använda en luftad behållare för påsen, exempelvis den MaxAir behållare som idag används till majspåsen. Det är också viktigt att det matavfall som läggs i papperspåsen har fått rinna av en stund och inte är helt blött när det läggs i påsen.

För mer information: www.skelleftea.se/papperspåse

Fakta: Den nedbrytbara papperspåsen är gjord av fiber från huvudsakligen svensk skog vilket gör den bättre ur ett hållbarhetsperspektiv. Pappret till den påse som ska användas i Skellefteå kommun tillverkas i Kramfors och påsarna i Stockholm

Mer information
Agneta Lantto Forsgren, verksamhetschef avfall
agneta.lanttoforsgren@skelleftea.se
073-0764157 
0910-73 78 70