Ny spårmetod frågar parasiterna var de kommer ifrån

I Skellefteå vet kommunen fortfarande inte vad som orsakade det vattenburna utbrottet av parasiten Cryptosporidium. Och de är inte ensamma. Ofta famlar drabbade vattenleverantörer i mörker när det gäller spårning av källan till utbrotten. Men forskare vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg har nu sett till så att en ny typ av källspårningsmetod kan börja användas i Sverige. Med dess hjälp kan man se om parasiter i dricksvattnet kommer från människobajs eller från idisslande djurs spillning.

Vid en historisk tillbakablick på vattenburna parasitutbrott i Sverige och internationellt kan man att se att kunskapen om vad som egentligen orsakat utbrotten är relativt låg.

– Det är som att leta efter en nål i en höstack eftersom parasiten ofta försvunnit ur vattenledningarna när den upptäcks, säger Thomas Pettersson, som leder dricksvattenforskningen vid Chalmers.

Han konstaterar att man för det mesta inte ens vet om det är bajs från människor eller avföring från idisslande djur som orsakat utbrotten.

– Vilken är den grundkunskap som behövs för att spåra källan och därefter sätta in åtgärder för att förebygga smittspridning.

I ett projekt finansierat av branschorganisationen Svenskt Vatten har forskare på Chalmers sett till så att en ny unik metod som snabbt och relativt enkelt ger information om vilken avföring det handlar om kan börja användas i Sverige. Försök har genomförts i Rådasjön som är vattentäkt för dricksvattnet i Mölndal och reservtäkt för Göteborg. I december 2006 upptäcktes Cryptosporidium i Rådasjöns råvatten vilket ökade kommunernas intresse för att ta reda på källan till problemen.

Lätt att analysera

Metoden som Chalmersforskarna anpassat för svenska förhållanden kallas Bakteriodales-analys. Den går ut på att undersöka vilka genetiska sekvenser det finns i bakteriearten Bakteriodales när den dyker upp i dricksvattnet. Bakteriodales utgör en del av tarmfloran både hos människor och varmblodiga djur och är lätt att analysera. Om Bakteriodales påträffas i vattenverket är det troligt att detta förorenats med avföring och då finns också risk för att parasiter hittat in.

– Vad vi gör är enkelt uttryckt att fråga bakterierna själva var de kommer ifrån, förklarar Thomas Pettersson.

Om Bakteriodales-analysen uppvisar höga värden kan man direkt börja leta efter smittkällan på rätt ställe.

– I höst kommer vi att ge ut en rapport om våra studier och efter det hoppas jag att de ackrediterade labben börjar erbjuda sina kunder Bakteriodales-analyser, säger Thomas Pettersson.

Parasiter i klara fjällsjöar

Ett bra exempel på hur svårt det kan vara att spåra källan är det som hände i januari i Åre kommun.

– Med anledning av det stora parasitutbrottet i vår grannkommun Östersund valde vi också att testa våra vattenverk när det gällde Cryptosporidium, berättar Olof Wallgren, miljöchef vid Åre kommun. 

Parasiten hittades då i vattnet som kommer från de två ytvattenverk som förser byarna Edsåsdalen och Ottsjö med dricksvatten. Råvattnet tas här från de klara fjällsjöarna Ottsjön och Hensjön. Enligt Olof Wallgren finns det inget avlopp som går ut i Hensjön och inte heller i Ottsjön ska det finnas några direktutsläpp. Vid Ottsjön finns visserligen ett kommunalt reningsverk men det ligger nedanför intaget till vattenverket.

– Vi har fortfarande ingen aning om hur parasiten kunde komma ut i dricksvattnet. I dessa fina fjällsjöar borde det helt enkelt inte finnas några parasiter, säger Olof Wallgren. 

 Åre kommun har nu satt in UV-filter i de två drabbade vattenverken.

– Eftersom Cryptosporidium sprids via smittad avföring måste sådant på något sätt ha kommit ut i fjällsjöarna. Frågan är om det finns dolda avlopp som kommunen inte känner till eller om det är spillning från vilda däggdjur som ställt till det. I framtiden kommer Bakteriodales-analyser på ett enkelt och relativt billigt sätt att kunna ge svar på den frågan när det uppstår problem med parasiter i vattenverk, avslutar Thomas Pettersson.

Mer information: Mona Hedlund, pressinformatör, Skellefteå kommun, 070- 533 86 24, Thomas Pettersson, forskningsledare, Chalmers, 031-772 21 27