Stark tillväxt i Skellefteå trots pandemin

Skellefteå har, trots en fallande tillväxt nationellt, klarat sig betydligt bättre än många andra kommuner under 2020. Jämfört med riksgenomsnittet har arbetslösheten i Skellefteå kommun bara ökat marginellt, något som i sin tur har att göra med den utveckling som Skellefteå befinner sig i. Kommunkoncernen gör ett lägre resultat än föregående år samtidigt som kommunen som sådan gör det starkaste resultatet på länge. Det visar Skellefteå kommuns årsredovisning för 2020 som lades fram vid tisdagens sammanträde i kommunfullmäktige.

- Givetvis har Skellefteå kommun påverkats av den pandemi som vi befinner oss i. Men det är väldigt positivt att arbetslösheten i förhållande till riket ligger på en låg nivå och att vi har bibehållit vår höga investeringstakt. Det visar på den starka underliggande tillväxt som råder i kommunen, säger Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå.

Arbetslösheten i Skellefteå uppgick i december 2020 till 6,3 procent, en ökning med 0,5 procent jämfört med samma period 2019. Arbetslösheten i riket låg i december 2020 på 8,8 procent vilket innebär att arbetslösheten i Skellefteå är 28 procent lägre än riksgenomsnittet. Skellefteå kommuns befolkning ökade med 215 personer under 2020 vilket är den största ökningen sedan 2017. Samtidigt ses något av ett trendbrott där andelen inrikes inflyttade ökar.

Kommunkoncernen som sådan gör ett lägre resultat än föregående år trots att Skellefteå kommun enskilt gör det högsta resultatet på länge. Orsaken till detta är att stadshuskoncernen gör ett svagt resultat. Det beror i sin tur på Skellefteå Kraft och att elpriset under stora delar av 2020 legat på historiskt låga nivåer. Även några av de mindre bolagen i koncernen har svagare resultat under 2020 på grund av tappade intäkter under pandemin.

- Här ser vi tydligt att energipriserna, som legat på rekordlåga nivåer, påverkat kommunkoncernens resultat. Samtidigt ser vi att detta vägs upp av att kommunen enskilt redovisar ett starkt resultat. Det förklaras av intäkter från mark- och tomtförsäljningar, ett minskat behov av tidsbegränsad arbetskraft på grund av pandemin och att tappade skatteintäkter på grund av pandemin till viss del har överkompenserats av staten, säger Lorents Burman (S), kommunalråd.

När det gäller investeringar hade stadshuskoncernen budgeterat för investeringar på 2,4 mdkr medan utfallet bara blev ungefär hälften. Skellefteå kraft genomförde bara hälften av sina investeringar på grund av det låga elpriset som gjort det svårt att hitta lönsamhet i investeringskalkylerna. Skelleftebostäder nådde bara 22 procent av sin investeringsbudget, vilket beror på två överprövade upphandlingar samt väntan på fastslagna detaljplaner.

Kommunens investeringar landade på drygt 1 mdkr, vilket i sig är en hög nivå, men under budgeten som låg på nästan 1,7 mdkr. Anledningen är att nämnderna inte hunnit använda sina investeringsramar fullt ut då de istället prioriterat att genomföra de stora projekten.

- Vi ser också att de nämnderna klarat sin budget med undantag för gymnasienämnden och socialnämnden. För socialnämndens del beror det uteslutande på pandemin vilket kommunen och även socialnämnden kompenserats av staten för. När det gäller gymnasienämnden är en del av förklaringen kostnader för gymnasieundervisningen men också ett ökat tryck på kommunens vuxenutbildningar, något som i sin tur är väldigt viktigt för att klara kompetensförsörjningen i Skellefteå, säger Evelina Fahlesson (S), kommunalråd.

För mer information:

Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör
070 608 89 69

Lorents Burman (S), kommunalråd
070 243 07 000

Evelina Fahlesson (S), kommunalråd
072 566 28 56