Skellefteå kommun reagerar kraftigt mot SCB-prognos

SCB kom i veckan ut med sin uppdaterade basprognos där Skellefteå kommun spås minska befolkningen fram till år 2040. Detta stämmer inte med den utveckling som sker i Skellefteå just nu där Skellefteå växer. Här kan och vill Skellefteå kommun hjälpa till.

Som de flesta uppmärksammat sker en ny industriell revolution i norra Sverige som kommer att skapa stora värden och nyttor för Sverige och Europa både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. Det inledande steget i den industriella utvecklingen är Northvolts etablering av en batterifabrik i Skellefteå. Redan idag ser vi en rad följdetableringar samt helt separata investeringar i hela norra Sverige.

– Det är troligtvis en fullständigt korrekt genomförd prognos enligt gängse formalia och uppdrag. Frågan är dock vad prognosen bidrar med och vilket syfte och relevans den fyller. Just nu flyttar nya människor från hela världen till Skellefteå varje vecka. Northvolt skulle inte ha etablerat sig här om de enbart tittat på SCB:s prognoser. Vid sidan av detta använder statliga myndigheter och organisationer SCB:s basprognos som beslutsunderlag för samhällsplanering vilket drabbar oss och många andra. Om SCB:s uppdrag med basprognoserna i någon del hade varit framåtriktad hade vi haft flera stora infrastruktur- och boendelösningar på plats redan idag, säger Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande.

Skellefteå kommun står inför en samhällsomvandling som är helt unik i Sverige och Europa just nu.
För att öka kunskapen för dagens och morgondagens faktiska behov och förutsättningar har Skellefteå kommun tillsammans med företaget Ramboll tagit fram en scenarioanalys. Enligt denna kommer Skellefteå kommun att öka befolkningen till närmare 90 000 redan år 2030.
Det innebär att Skellefteå under en kort tidsperiod kommer att behöva växa med 25 procent av sin egen storlek. Detta ställer krav på en enskild kommun när det gäller arbetskraftsattraktion, infrastruktur, bostadsbyggande och kompetensutveckling. Men kanske framför allt inom de viktigaste uppdragen som gäller trygghet, skola och service till dagens- och morgondagens invånare.

Basprognoserna baseras på historiska siffror, inte vad verkligheten idag visar. Vid tillfällen som detta skapar det felaktiga förutsättningar för kommuner och hela det offentliga systemet.
Regeringen bör därför ställa frågan hur SCB:s uppdrag kan utvecklas för att vid sidan av traditionellt prognosskapande bidra till Sveriges framdrift och utveckling.

– Lösningen i detta fall handlar enligt oss om framtidsstudier byggda på kännedom kring morgondagen och utveckling och inte enbart statistik baserat på historia. Här kan och vill vi hjälpa SCB och regeringen med förslag för framtidens uppdrag. På så sätt hoppas vi kunna bidra till att SCB i sitt framtida arbete kan bli ett ännu skarpare verktyg vars arbetet även kan bidra till svensk utveckling och tillväxt, säger Lorents Burman.

Kontaktpersoner:

Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordf, 070-243 07 00

Evelina Fahlesson (S), kommunstyrelsens vice ordf, 070-523 09 94

Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd, 070-307 53 45