Skellefteå kommun har presenterat sitt budgetförslag

I budgetarbetet för 2018-2022 delar Skellefteå kommun flera utmaningar med övriga kommuner i Sverige. Samtidigt gör Skellefteå kommuns goda ekonomi att vi står bättre rustade att möta utmaningarna än många andra kommuner. Det står klart när Skellefteå kommun idag presenterade sitt budgetförslag.

De stora utmaningarna som Sverige och även Skellefteå står inför utgörs av en förväntad lågkonjunktur, färre invånare i arbetsför ålder, arbetskraftsbrist inom kommunal verksamhet samt investeringar. I nuläget hör Skellefteå till de kommuner som investerar allra mest i Sverige. Mellan 2013 och 2022 uppgår investeringsnivån till nästan 8 miljarder kr, med 3,5 miljard under kommande period 2018-2022.

–För att möta utmaningarna på både lång och kort sikt behöver vi investera i våra kärnverksamheter och sådant som utvecklar kommunen och gör den mer attraktiv att bo och verka i. Exempel på aktuella investeringar talar sitt tydliga språk: Ny skola F-9, nya förskolor, ny vattentäkt, nytt kulturhus, tomter, gång och cykelvägar, berättar Maria Marklund, kommunalråd i Skellefteå kommun.

Investeringarna 2018-2022 kommer att finansieras av kommunen själv till 56 procent, resterande externt.

Effektiviseringskrav trots sänkt överskottsmål
Kommunens omsättning planeras år 2018 att uppgå till nästan 6,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med över 300 miljoner kronor jämfört med 2017. Resultatet utgår ifrån ett sänkt överskottsmål, från 1,5 procent till 1,0 procent, under den förväntade lågkonjunkturen 2018-2020 för att till viss del minska trycket på kommunens verksamheter.

–Vi är glada över att vi har medel att fördela. Så ser det inte ut i många kommuner. Trots detta behöver vi, som alla andra, effektivisera och arbeta med ständig utveckling i kommunens samtliga verksamheter. Det driftutrymme som skapas genom stigande intäkter används i huvudsak till skola, vård och omsorg, förklarar Lorents Burman, kommunalråd i Skellefteå kommun.

Mest rampåslag för skolan
I fördelningen av rampåslag kan nämnas att för- och grundskolenämnden får mest jämfört med övriga nämnder, 3,3 procent. Så har det sett ut de senaste åren. Här har vi haft en tydlig politisk viljeinriktning att stärka skolan.

–För skolan gör vi också ett undantag där de får särskild kompensation för lokalhyror, säger Lorents Burman.

Löneökningar och dämpad tillväxt
Den sjunkande arbetslösheten är positiv, men i kombination med pensionsavgångar och stor efterfrågan på arbetskraft blir resultatet betydande löneökningar under en period med dämpad tillväxt. Detta gör att kommunala verksamheter har tuffa utmaningar att klara personalförsörjningen, framför allt inom områden som skola, vård och omsorg. Även detta är utmaningar som hela Sverige brottas med.