Så ska tillväxten mötas – skolnämnderna begär pengar för ny- och utbyggnad av förskolor och skolor

Till 2040 beräknas antalet barn och elever i förskolor och skolor i kommunen vara 7 000 fler än idag. Nu begär för- och grundskolenämnden och gymnasienämnden i Skellefteå kommun investeringsmedel från kommunfullmäktige till både ny- och utbyggnationer i flera delar av kommunen.

I veckan sammanträdde för- och grundskolenämnden respektive gymnasienämnden i Skellefteå kommun, och beslutade där om att begära investeringsmedel för perioden 2023 till 2027 för att utöka kapaciteten inom förskola, grundskola och gymnasium.

- Med nuvarande kapacitet kommer vi inte att i tillräckligt hög utsträckning kunna tillgodose vårdnadshavarnas förväntningar. Med dagens skolstruktur klarar vi inte elevutvecklingen längre än till cirka 2025, och därför är det viktigt att vi kommer i gång och så snart som möjligt utökar antalet platser där behoven är störst, säger Fredrik Stenberg (S), ordförande i för- och grundskolenämnden.

Mer konkret så begär för- och grundskolenämnden investeringsmedel redan till 2023 för 120 nya förskoleplatser på södra sidan av älven i Skellefteå stad och lika många i Kåge. Även i Skelleftehamn finns behov av nya förskoleplatser. I Boliden, Byske och Burträsk finns också ett prognostiserat behov av fler förskoleplatser, men senare under planperioden.

- Det här är hur läget ser ut just nu, men det är viktigt att vi följer utvecklingen noga de kommande åren. Prognoser är till sin natur gissningar och mycket kan hända även i korta tidsperspektiv. Därför krävs att vi är på tårna och uppdaterar oss kontinuerligt, säger Ana-Maria Stridsberg Deliv, förvaltningschef på Utbildning och arbetsmarknad.

Inom grundskolan syns ett stort behov av fler elevplatser de kommande åren, framför allt i området på södra sidan av älven i Skellefteå stad. För- och grundskolenämnden beslutade därför att begära investeringsmedel till att utöka grundskolekapaciteten i området, till att börja med genom en utbyggnad av Sunnanåskolan. Även i Kågedalens och Byske kommundelar ser det just nu ut att behövas fler grundskoleplatser senare under planperioden.

- Men även här gäller det att följa utvecklingen och läget år för år, så att vi i de beslut vi tar utgår från aktuella data om till exempel var barnfamiljer väljer att bosätta sig, säger Ana-Maria Stridsberg Deliv.

Gymnasieskolan beräknas ha mer än 1 400 fler elever till 2040 jämfört med idag, och de nuvarande gymnasierna räcker inte till för att möta behovet. Därför begär gymnasienämnden nu investeringsmedel för att bygga en tredje gymnasieskola med kapacitet för 1 500 elever.

- Även om vi skulle göra påbyggnader på de befintliga gymnasieskolorna så räcker det inte för det behov vi ser kommer, därför är en tredje gymnasieenhet det vi nu äskar pengar för, vilket också kan generera en viss överkapacitet initialt, som då kan nyttjas för vuxenutbildningens behov, säger Joakim Dahlgren (S), ordförande i gymnasienämnden.

Bakgrunden till investeringsäskandena finns bland annat i den utredning om en framtida skolstruktur på södra sidan av älven som nyligen blev klar. Utredningen behandlar en rad olika alternativ och möjliga inriktningar för skolstrukturen. Den inriktning som förordas är att kommunen bör peka ut mark för nya förskolor på båda sidorna om E4, behålla de tre grundskolorna i området men bygga ut för fler elever, bygga en tredje gymnasieenhet samt utreda vuxenutbildningens behov av fler platser vidare.

Nämnden för support och lokaler sammanställer som ett nästa steg nämndernas äskanden, och Kommunfullmäktige tar sedan ställning till investeringarna i samband med det kommande årets budgetarbete.