Pedagogiska bokslut ger viktiga insikter om förvaltningens verksamheter

Varje år tar förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen fram ett pedagogiskt bokslut. Det är en rapport som fokuserar på kunskapsutveckling och olika nyckeltal för verksamheterna vilket ger viktiga insikter för framtiden.

– De pedagogiska boksluten kom till för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet och är en del i hela kvalitetsmodellen som förvaltningen nu håller på att bygga upp i form av ett årshjul. Rapporterna som redovisas per skolformer har fokus på själva resultaten och redovisas för politiken, säger Ana-Maria Stridsberg Deliv, förvaltningschef Utbildning och arbetsmarknad.

Nedan finns en sammanfattning av vad som står i varje enskild verksamhets pedagogiska bokslut.

FÖRSKOLA

Pedagogiska bokslutet visar på att ett sammanhållet systematiskt kvalitetsarbete och att förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer, är fortsatta områden att jobba med. Avdelning förskola behöver också arbeta vidare för ett fortsatt utvecklat systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av en kvalitetsmodell som byggs upp.

Det konstateras i det pedagogiska bokslutet att det är en utmaning att synliggöra arbetet kring barnens förståelse för olika språk och kulturer. Bland annat har avdelning förskola anordnat en Minoritetsvecka för att höja kunskapen men alla barn kan inte ta till sig lärdomar från detta. Slutsatsen blir att återkommande erbjuda kompetensutveckling kring minoriteter för personalen samt att arbeta fram en modell/metod som ska utveckla utbildningen så att den säkerställer att språkinspiration och kulturbyggande erbjuds och är en del i förskolans systematiska kvalitetsarbete.

Framgångsfaktorer som lyfts fram är att avdelning förskolas fokusområde – alla barn ska varje dag möta en god och likvärdig kvalitet – har bidragit till en gemensam målbild kring systematiskt kvalitetsarbete, medveten ekonomistyrning och hållbara organisationer. En framgångsfaktor är också arbetet kring att förskolan ska stimulera barnens språkutveckling. Arbetssättet bidrar till en medveten och utvecklad språkundervisning för alla barn 1-5 år. Material och arbetssätt är en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete.

GRUNDSKOLA

Det är fortsatt en viss skillnad i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i grundskolan, men skillnaden har minskat betydligt. Pojkarnas resultat har ökat när det gäller meritvärde och sjunkit svagt när det gäller behörighet till gymnasiet, medan flickornas resultat har sjunkit när det gäller både meritvärde och behörighet till gymnasiet. Det genomsnittliga meritvärdet i kommunen närmar sig rikssnittet och behörigheten för pojkar i Skellefteå kommuns är bättre än rikets genomsnitt för den målgruppen.

I sammanhanget sett är det ett fåtal, cirka hundra elever, som får många icke-godkända betyg. Dessa elever har ofta underkänt i flera av kärnämnena.

Liksom tidigare år lyckas eleverna bäst i de praktiska ämnena som hem- och konsumentkunskap och idrott, men även engelska och SO är ämnen där eleverna har höga betyg.

GYMNASIE

I gymnasieskolans nationella program på alla tre kommunala gymnasieskolor; Anderstorpsgymnasiet, Baldergymnasiet och Naturbruksgymnasiet, har 80 procent av avgångseleverna nått en gymnasieexamen, antingen efter avslutat yrkesprogram eller högskoleförberedande program. De gymnasieelever som inte uppnått examen har fått ett studiebevis från nationellt program eller gymnasieintyg från introduktionsprogram.

De allra flesta avgångselever i gymnasiesärskolans nationella program slutförde sin utbildning med minst betyget E i alla kurser. Alla elever som avslutade individuella programmet fick gymnasiesärskolebevis och gick ut i sysselsättning enligt planering som gjorts under läsåret.

VUXENUTBILDNING

För vuxenutbildningens del är det tydligt att det skett en stor expansion av antal studerande inom yrkesinriktade gymnasiala kurser (yrkesvux). Antalet studerande på gymnasial yrkesutbildning har ökat med 400 procent mellan åren 2017 och 2021, något som lett till att vuxenutbildningen i Skellefteå har genomfört en stor ökning i utbudet av gymnasiala yrkesutbildningar (yrkespaket). Satsningen på ny unik laborationsutrustning inom automation har där varit en viktig del. Det är till stora delar en anpassning efter arbetsmarknadens behov och också en unik utveckling nationellt.

SFI (Svenska för invandrare) har förändrats på grund av färre flyktingar samtidigt som nya industrietableringar lett till ökad arbetskraftsinvandring. Det har inneburit att fler läser SFI på distans samtidigt som de arbetar, vilket har ökat deltagarantalet under perioden 2019–2021.

Elever på högskoleförberedande kurser har blivit fler, men eleverna studerar i mindre omfattning. Det beror på att fler studenter kombinerar studier med arbete och därmed studerar i mindre omfattning. På de yrkesinriktade utbildningarna är det vanligare med heltidsstudier så där är studieomfattningen högre.

För mer information, kontakta

Kerstin Steinvall, avdelningschef förskola, 0730688209

Henrik Bolin, avdelningschef grundskola, 0730529469

Erik Burstrand, avdelningschef gymnasium, 0705496206

Simon Dahlgren, verksamhetschef vuxenutbildning, 0761071228

Fredrik Stenberg, ordförande för- och grundskolenämnden, 0705872987

Joakim Dahlgren, ordförande gymnasienämnden, 0727084039

Ana-Maria Stridsberg Deliv, förvaltningschef Utbildning och arbetsmarknad, 0722045733