Misstänkt utbrott av kräftpest i Skellefteälven

Det har hittats döda kräftor i Skellefteälven. ”Vi vet inte vad dödligheten beror på men vissa symptom tyder på kräftpest", säger Tony Söderlund, fiskerikonsulent. Allmänheten uppmanas nu till att inte flytta båtar och fiskeutrustning från Skellefteälven till andra vatten för att förhindra eventuell smittspridning.

Det har visat sig vara en hög dödlighet på kräftor i Skellefteälven. Döda kräftor har påträffats från dammen mellan Klutmark och Medle och ner genom centrala Skellefteå mot kusten. På måndag ska kräftorna skickas på analys och först då kan det bli bekräftat om det rör sig om kräftpest.

– Vi förväntar oss att få svar i mitten på nästa vecka och vi kommer då gå ut med ny information, säger Tony Söderlund.

I samråd med Länsstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har Skellefteå kommun beslutat att gå ut med information i ett tidigt skede.

– Om det är så att vi har fått hit kräftpesten måste vi vara försiktiga så att den inte sprider sig vidare. Om alla hjälper till och isolerar smittan till den nedre delen av älven så kan den dö ut av sig själv och försvinna på några veckor. När alla kräftor dött, så dör även parasiten ut, säger Mattias Varg, biolog på Miljö och hälsa, samhällsbyggnads.

Därför uppmanas allmänheten redan nu inte flytta båtar, vattenskotrar, fiskeredskap, med mera som använts i Skellefteälven den senaste veckan, till andra vatten. Om man flyttar något från Skellefteälven bör man desinfektera det innan det släpps ner i annat vatten.

– Om det bekräftas vara kräftpest kommer länsstyrelsen att vidta åtgärder för att hindra spridning. Till exempel implanteras tydliga regler om hur båtar och fiskeutrustning får flyttas mellan Skellefteälven och andra vatten. Men vi hoppas så klart att det inte är kräftpest, säger Tony Söderlund.

För mer information, kontakta:

Tony Söderlund, fiskerikonsulent, 070–270 08 10

Mattias Varg, biolog på Miljö och hälsa, samhällsbyggnads, 073-055 35 60

Fakta

• Sjukdomen kräftpest orsakas av en parasitisk svamp som är specifik för sötvattenslevande storkräftor. Kräftpestsvampen (Aphanomyces astaci) har sannolikt sitt ursprung i Nordamerika. Den tillhör ett släkte vattensvampar som omfattar drygt 20 arter. Många av dessa arter är, liksom kräftpestsvampen, parasiter på en värdorganism och därmed starkt beroende av sin värd. Det är kräftpestsvampens förökningskroppar, zoosporer, som sprider pesten. De bildas på könlös väg. En smittad kräfta, levande eller nyligen död, avger zoosporer och smittar på så sätt andra kräftor. 
• Hur kräftpesten sprids mellan vattensystem kan ofta vara svårt att förklara. Troligen orsakas de flesta utbrott av att smittade signalkräftor förflyttas av människor. Flyttar man fiskeredskap från ett vatten till ett annat kan smittade kräftdelar och zoosporer följa med och föra smittan vidare om redskapen används utan föregående desinficering eller torkning. Om kräftpestsvampen ska bli permanent förekommande i ett vatten, måste det finnas signalkräftor där eftersom signalkräftan kan vara bärare av den parasitiska svampen utan att själv dö.

Källa: Länsstyrelsen Västerbotten