Framtidens byggande diskuterades i Skellefteå

Kunskapsdagen i Skellefteå om Materialoptimering för miljösmart byggande lockade drygt 220 personer från privat- och offentlig sektor, forskningsinstitut och branschorganisationer.
- Begreppet hållbart byggande är inget nytt, men spelplanen har förändrats. Livscykelanalyser, lagkrav på klimatdeklarationer, branschens egna färdplaner, certifieringar och internationella klimatåtaganden så som Agenda2030 driver utvecklingen snabbare framåt. Materialen vi bygger med spelar en stor och viktig roll i detta då materialens klimatavtryck är en stor del av byggnadens totala klimatbelastning, förklarar Carl Wangel, marknadschef för Luleå Business Region och moderator för dagen.

Kommunalrådet Evelina Fahlesson från Skellefteå kommun inledde dagen med att berätta om Skellefteås samhällsomvandling som nu pågår.
- Här i Skellefteå håller vi på att bygga upp en helt ny basindustri, och det är här den gröna omställningen kommer ta stora kliv. Det kommer att ske väldigt snabbt och det är därför viktigt att vi fattar beslut som styr mot en hållbar samhällsutveckling och där är materialvalen i byggandet en viktig beståndsdel. Den riktning vi väljer under kommande år kommer avgöra hur livet i Skellefteå kommer se ut under lång tid framöver.

Modeller som kan räkna på det gröna
Patrik Faming från Boverket och ordförande i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för hållbara städer talade under rubriken Grön stadsutveckling.
Han berättar att en gemensam nordisk praxis ska tas fram för att säkerställa och utveckla stadsgrönska och gröna värden i städer. Men även lärande exempel om stadsgrönska inom norden.
- Det handlar om att stärka argumenten varför de här frågorna är viktiga. Vi ska också jobba med modeller så att vi kan räkna på det gröna.

Balans är ledordet
Mikael Berglund, ordförande i Byggnadsnämnden vid Umeå kommun talade under rubriken Hur man som kommun kan befrämja krav eller stimulans.
Han berättade att om Umeå kommun ska växa och klara en hållbar tillväxt är det viktigt att de tittar på social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet.
- Balans är ledordet. Vi behöver gemensamma bilder för invånare, aktörer och företag. Översiktsplanen är ett viktigt dokument som speglar vart vi är på väg, förklarar han.

Tagit fram en vägledning
Malin Löfsjögård, VD för Svensk Betong AB var en av talarna under rubriken Branschorganisationernas roll och ansvar i samhällsbyggandet.
- Det handlar om vad vi kan göra redan i dag. Vi har tagit fram en vägledning för klimatförbättrad betong för att visa att redan i dag kan man beroende på konstruktionstyp minska klimatpåverkan upp till hälften. Men det handlar också om resurseffektiva konstruktioner, till exempel en vägg ska inte vara tjockare än den behöver. Politiken ska inte välja material utan det handlar om rätt material på rätt plats.

Vilken byggdel som är klimatbov
Anders Enquist, Regionchef Nord på WSP Byggprojektering om Materialval i byggprojekt.
Han berättar att de som teknikkonsulter med bland annat hållbarhetsscanning utifrån de 17 klimatmålen kan föreslå prioriteringar och åtgärder som ger snabbt och bra resultat.
- Med hjälp av vårt verktyg Klimatdata Light kan vi också se vilken del av en byggnad som är den största klimatboven, förklarar han.

Rätt mängd material
Moderatorn Carl Wangel avslutade med att konstatera att det finns en del punkter att arbeta med både nu och i framtiden och att ansvaret är delat.
- Det handlar om aktiva beställare, lagstiftning och överenskommelser för miljö och klimatnytta mellan byggkedjans parter i projekten. Ett stort ansvar vilar på materialleverantörerna. Här görs insatser med att reducera det fossila avtrycket i produktionen, exempelvis genom Hybrits satsning på fossilfritt stål, klimatförbättrad betong eller industriellt byggande med trä. Det handlar till stor del om att använda rätt material på rätt plats och rätt mängd.

Vill du ha ytterligare information kontakta gärna:
Britt-Inger Olofsson, utvecklingsstrateg Skellefteå kommun
070-242 79 19