Kulturhuset - kostnad eller investering?

Det är många som har funderingar kring kostnaderna för Skellefteås kommande kulturhus. Det är inte särskilt märkligt med tanke på att projektet engagerar så många, och det är inte alltid enkelt att hänga med i ekonomiska resonemang. Här gör vi ett försök att förklara hur det ser ut i dagsläget kring investering och driftkostnader.

Kostnad eller investering för samhällsutveckling?
Till att börja med är det viktigt att se kulturhuset som en av flera viktiga investeringar för framtiden. Vi kallar detta för ett samhällsutvecklingsprojekt eftersom det på sikt kommer att främja näringsliv, inflyttning, nya etableringar o s v i kommunen. Huset och dess innehåll kommer att både direkt och indirekt generera intäkter till det privata näringslivet, exempelvis för hotell, restauranger/caféer och butiker. I förlängningen bidrar det till ökade skatteintäkter för kommunen.

Det finns flera bevis runt om i landet att liknande satsningar ger positiv utveckling för en plats. I bland annat Luleå och Uppsala har analyser efter uppförandet av liknande anläggningar visat på följande effekter:

Utveckling av besöksnäringen och konferens- och kongressverksamheterna i regionen.

Nya arbetstillfällen

Stärkt turistomsättning

Årligen ökad omsättning för handeln

Kvarhållen köpkraft (Invånarna konsumerar kultur i egna kommunen istället för närliggande kommuner)

Ökad inflyttning och hämmad utflyttning

Ökad kulturkonsumtion

Byggkostnad
Den beslutade budgeten för kulturhuset är 490-500 miljoner kronor enligt 2015 års penningvärde. Eftersom penningvärde och andra faktorer förändras över tid kommer budgeten att räknas upp utifrån kostnads- och värdeutveckling inom byggbranschen, ett så kallat index.

Projektorganisationen har fått i uppdrag av politikerna att hålla nere kostnaderna för att nå budgeten i det fortsatta projekteringsarbetet. En del i detta är att byggnationen av kulturhuset kommer att delas upp i flera mindre upphandlingar. Vi hoppas också att detta i högre grad gör det möjligt för fler och inte minst mindre lokala leverantörer att lämna anbud.

Driftkostnad
På längre sikt är driftkostnaden mer avgörande än byggkostnaden. Även då vi räknat upp budgeten med index har den beräknade årliga driftkostnaden för kulturhuset inte förändrats, vilket beror på att vi tog höjd för detta vid de första beräkningarna.

De kulturella kärnverksamheterna i huset ska inte behöva betala högre hyreskostnader än de gör i dagsläget. Istället kommer det kommunala driftbolaget som ska driva kulturhuset att behöva ett årligt driftbidrag för att täcka upp för kärnverksamheternas ökade hyreskostnad. Detta bidrag kommer att variera mellan åren men bedöms i dagsläget ligga på mellan 20-25 miljoner kronor per år. Bidraget som ges av andra bolag inom Skellefteå Stadshus kallas koncernbidrag. Detta koncernbidrag påverkar inte det bidrag som energiverksamheten redan idag ger till andra av kommunens verksamheter, exempelvis skola, vård och omsorg. Det beloppet uppgår årligen till omkring 220 miljoner kr och det finns idag inga planer på att ändra det.