Varför lyckas vi i Skellefteå så bra med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn?

En viktig anledning är att vi har lång erfarenhet och erfarenhet omformas så småningom till kunskap. Vi har lärt oss att en mycket stor majoritet av barnen, är kompetenta, kunniga, har vilja och drivkraft att lära sig och vill ta till sig den kunskap vi förmedlar, från våra boenden, från skolan, från föreningar och från samhället i stort.

Skellefteåmodellen
I Skellefteå har vi ett helhetsansvar. Det innebär att vi har en metod för hur vi ska arbeta från första dagen som ankomstbarn till den dag man som ung vuxen fyller 22 år. Metoden omfattar alla verksamheter: ankomstboende, asylboende, PUT-boende (PUT – permanent uppehållstillstånd), stödboende och slutligen egen lägenhet med 18 plus-verksamheten som resurs. I och med att vi ansvarar för hela resan har vi pratat, diskuterat och fattat beslut om hur vi vill att resan ska se ut, och vi fortsätter prata och diskutera.

Ytterligare framgångsfaktorer är att den politiska enigheten varit hundraprocentig vad gäller vårt mottagande. Vi har aldrig mött protester från grannar eller andra skelleftebor när vi velat starta ett boende i ett kvarter, samhälle eller by. Vi har aldrig haft några problem att rekrytera goda män och särskild förordnad vårdnadshavare samtidigt som vi arbetar efter principen att en god man bara ska ansvara för ett barn.

Normal reaktion på en onormal situation
Alla barn som kommer till oss, är ledsna och bedrövade för att de blivit skickade ut i världen. Från mamma och pappa, syskon, vänner och allt det som varit dem kärt och nära. Men barnens mående är helt naturligt utifrån den situation de befinner sig i. I Skellefteå ser vi på barnens mående – som om det är en fullständigt normal reaktion på en fullständigt onormal situation. Att vara ledsen och bedrövad är inte detsamma som att vara deprimerad. Att vara deprimerad däremot är en psykiatrisk diagnos som i förlängningen kan innebära medicinering av antidepressiva mediciner och sömnmedel.

Körkort – en viktig pusselbit för integration
För några år sedan startade vi ett körkortsprojekt. Projektet innebär att alla som beviljas permanent uppehållstillstånd och klarar svenska språket tillräckligt bra för att förstå teorin erbjuds möjlighet att få hjälp att ta körkort. Vi har en person anställd på heltid som har grundläggande teori och körning med ungdomarna. Vi upphandlar även körskola när de är mogna för det. Ungdomarna bidrar själva med cirka en tredjedel av kostnaden för körkortet. Delar av de här ungdomarnas schablonersättning bekostar övriga två tredjedelar.

Vår tanke är att körkort är en bra investering för en god integration i samhället. Barnen/ungdomarna blir än mer peppade att läsa svenska och körkortet blir en tydlig bekräftelse på språkkunskapen. De blir mer attraktiva på arbetsmarknaden och körkortet blir på så sätt även ett ”körkort” in i det svenska samhället.

Två dagar för barn utan land
Den 21-22 september arrangeras ett seminarium om hur vi arbetar med mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Vår ambition är att nå ut med vårt arbetssätt – Skellefteåmodellen – för att hjälpa andra som redan arbetar med ensamkommande barn eller aktörer som vill börja men ännu inte gjort det. Migrationsminister Tobias Billström kommer att delta. Vi kommer att berätta om hur vårt arbetssätt har vuxit fram och om det salutogena (hälsofrämjande) perspektivet. Ungdomar från våra grupphem kommer att berätta om hur de upplevt ankomsten till och boendet i Skellefteå. Det kommer även att finnas ett stort antal miniseminarium att ta del av.

Nödvändig samverkan
Som kommun klarar vi inte det här arbetet på egen hand. En mycket viktig faktor är samverkan och samarbete med andra intressenter. Det handlar om landstinget i form av vårdcentraler och BUP, polisen, föreningslivet och Migrationsverket. För att samverkan ska fungera och ge avsedd effekt är det viktigt med personkännedom. Även de svåraste frågor blir enklare att lösa om man känner och litar på varandra.

Sedan vår verksamhet med ensamkommande barn startade 1987 har vi tagit emot ca 450 barn i Skellefteå kommun. Just nu har vi 52 barn fördelade på våra sju boenden i kommunen.

Det finns som sagt många skäl till varför det fungerar hos oss, men att vi hellre ser möjligheter än problem och hellre det salutogena (friska) än det patogena (sjuka) tror vi är viktiga förklaringar.

För mer information kontakta Skellefteå kommun:

Pär Åhdén, enhetschef på barn- och ungdomsenheten, socialkontoret 070-641 06 11
Helena Delborn, informatör, socialkontoret 070-374 77 04